Fy fan vad vi är trevliga!

Killen i receptionen knackade just på vår dörr. Han viftade med ett papper. Första tanken var att det var något med våra kort, slut på pengar eller något sådant.

Men det var goda nyheter! När vi gick upp till bergen till Helenas jobbintervju liftade vi tillbaka. Vi var helt slut, det regnade och intervjun hade gått sådär. En kvinna som heter Tina plockade upp oss. Hon jobbade på mountain resort och vi pratade lite. Skämtade om vårt misslyckade jobbsök och undrade om någon någonsin skulle anställa oss. Ingen av oss har ju någon större erfarenhet. Nåväl, Tina släppte av oss och önskade oss lycka till vidare. 

Nu visade det sig att Tina hört sig för på sitt jobb, pratat om oss, och sedan kontaktat vandrarhemmet hon visste vi bodde på. Hon visste inte vad vi hette utan bad han i receptionen leta rätt på två "mycket trevliga svenska tjejer"  

Nu har vi ringt hennes chef och IMORGON SKA VI PÅ INTERVJU!!!

Ikväll ska vi plugga på allt om liftsystem, mountain resort och frågor som kan komma på en intervju. 

Den långa promenaden var kanske inte så onödig. Håll tummarna för oss nu folket!!